Liv och Leverne
Liv och Leverne
Allan Jonsson från Mosshult berättar om sin morfars och mormors liv
Åren för Johan och Clara i Lillsäter blev många och slitsamma. Det var en hård tid, vår Mor brukade tala om hur de, barnen, fick ge sig iväg i tidig morgonstund den långa vägen till skolan, och hur de när de hade slutat skolan för terminen, fick ge sig ner till trädgården till herrgården i Sturefors.
Sture Prebert om Annie Pettersson
”Innan distriktssköterskor tog säte i församlingen var Annie Pettersson räddningen i alla krislägen. Annie var både barnmorska (yrkeskunnig) och så långt hon kunde församlingens livmedikus. Hennes lilla bruna väskan var väl igenkänd av traktens folk.”
Bjälbodrängen – en bondkomiker
Bjälbodrängen, hans riktiga namn var Oscar Herman Johansson, föddes i Wässentorp den 11 mars 1885. Han flyttade hemifrån till Lilla Långnäs 1899 och hade redan då gjort sig känd sig känd som vissångare med egna lite uddiga texter som ofta drabbade personer i hans omgivning. 1906 bar det vidare till ett nytt jobb som dräng i Bjälebo i Söderötrakten där karriären som sjungande bondkomiker tog fart på allvar.
Bjärka-Säby: Medaljörer för lång och trogen tjänst
Klipp ur Östgöta Correspondenten 4.7.1939
Botemedel mot Frossa och Rödsot 1781
Allmogen borde hällre bruka bepröfwade läkemedel än anlita kloka gummor och dylikt då ju den sjuke ofta aflider af deras Qwacksalwerier än af sin sjukdom.
Britt Jakobsson berättar om ”Mina första år i Källstugan”
Nu skall jag berätta om mina första år i Källstugan. Från det jag kan minnas och senare hört berättats för mig. Mina föräldrar Oskar å Ella Andersson flyttade till torpet Källstugan, då var min bror 9 år. De kom från Furingstad på Vikbolandet år 1929….
Brandt, Johan Henrik (1740-1775)
Detta namn blottar ett livsöde som börjar i lycka och glädje men slutar i djup tragedi
Bröllop i Risnäs Överby ca 1924
Det lekfulla barnet
Om att vara barn i början av 1900-talet berättar Anette Andersson i ett examensarbete.
Edvin Karlssons i Stohagen krönika
Edvin berättar från boken ”Minnen från Vist”
Inledning (Ola Persson)
I början av maj1890 utvandrade den då 20 år gamle Ferdinand Gustafsson till USA där hans bror redan fanns. Han återvände dock till Sverige där han gifte sig och blev brukare av Vreta Övergård 1.
HÄRI TRAKTEN var det brukligt att när man skulle ysta till hus hållet för den kommande vintern, så slogo sig de närmaste hus hållen tillhopa och lämnade mjölk till det hushåll, som var i tur att ysta, allt för att få tillsamman på en gång en större mängd mjölk än vad som kunde fås av korna vid gården. Mjölkproduceringen var på långt när ej så uppdriven då som i våra dagar.
Det är rätt länge sedan det hände och handlar om en konfirmand, en flicka, som fick möta åtskilliga svårigheter för att äntligen nå sin konfirmationsdag. Den visar också den fattigdom och de svårigheter, som vi nu inte kan förstå då kunde möta ett konfirmationsbarn.
När hergårdshumpen slogs
På den slingrande, smala, upptrampade stigen över hagmarken kommer i springande hast en flicka, det är Stina från torpet Dalen. I handen håller hon en papperslapp, humpbudet.
Bröllop på Sturefors
Bröllopet på Sturefors den 10 oktober 1942 mellan Gunilla Bielke ock furst Friedrick Carl Georg Marie Fugger Babenhausen. Edvin Karlsson återger ett brev, skrivet av en åskådare till bröllopet.
Fattigvård i Vist från 1870-talets början
I protokollet från tiden före 1873 nämnes endast inhysehjon, resten är höljt i dunkel. Någon enhetlig fattigstuga fanns inte, de gamla ackorderades ut, dessutom tillämpades undantagssystemet. Så gott som varje gård hade en gammelstuga eller undantagskammare, dit den uttjänte torparen och dagsverkskarlen fick dra sig tillbaka,när de yngre tog vid.
Med segel och ånga från Liverpool till Newyork
Nils Ferdinand Gustavsson i Vreta berättar
Vägunderhåll och rallarebasar.
Erik Carlsson berättar
Fattiga och fattigvård i Vist under äldre tid
Den tid vi har möjlighet att se tillbaka på d.v.s. från mitten av 1600-talet och en längre tid framåt synes det, som om tiggeriet varit det vanliga sättet för helt utblottade människor, att skaffa sig livets uppehälle.
Föreningar i Vist. Sammandrag fram till ca 1980
Tabell som ej kan läsas i mobil
Församlingsliv i Wist socken under äldre tid.
Kyrkoherde Axel Broman berättar
Gunborg Kaliff berättar om sin barndom och ungdom i Husby
Gunnar Kleist om den tid som gått
Denna återblick gör inte anspråk på att vara upplysande och lärorik. Den är en enkel vardagsmänniskas självupplevelser, funderingar och iakttagelser, lösryckta ur minnenas bok.
Gunnar Kleist: Vid JUFs luciafirande i Vist Församlingshem 1961
Gunnar Kleist: Sång till Hembygdsföreningen
Gunnar Kleist: Sång till hembygden 1961
Gunnar Kleist: Sockenhistoria del 1, sång (860210)
Gunnar Kleist: Sockenhistoria del 2, sång (860402)
Gunnar Kleist: Pensionärsbröder, sång
Gunnar Kleist: Lilla syföreningens auktion den 21 mars 1987.
Om Gunnar Markman:
Skrivet av Christina Gustavsson, barnbarn till Gunnar, efter berättelse av barnen Bertil Markman och Gunnel Falk samt en del av Christinas minnen.
Gymnasist- och studentmöte på Bjärka-Säby den 14-19 juni 1904
Ett Nordiskt gymnasist- och studentmöte med kristligt program med föredrag i religiösa och sedliga ämnen av framstående talare och under kamratligt umgänge utbyte av tankar i livets högsta frågor. Inbjudan hade utgått till abiturienter och studerande i kl VI och VII vid läroverken i norra och mellersta Sverige. Vidare väntades deltagare från Norge och Danmark. Omkring 140 deltagare kunde beredas plats.
Halvar Jungenfeldt, inspektor på Sturefors, 50 år 1944
Bild från bjudningen som inspektor Halvar Jungenfeldt hade med anledning av sin 50-årsdag 1944.
Tygprover.
Förteckning över utvalda vävprover från Fornhemmet Bjärka-Säby
Hemslöjdsutställning 1911. (Brita Petersson)
Ingela Kaliff, ”Vad kvinnorna har betytt för Sturefors”.
Examensarbete, 5 poäng, på grundskollärarlinjen Högskolan i Kalmar, ht 1995
Ivan Thorn om sitt första jobb som 15 åring på Sturefors gård
Arbetsdagen började klockan 7. Då skulle alla anställda som jobbade inom jordbruket vid gården vara samlade i stallet, eller sommartid på bänken utanför. Det var noga med var på bänken man satt. Först på bänken satt förköraren, det var på min tid Johansson i Kullen.
Jordbruket i Bjärka-Säby på 1870-talet.
Muntliga meddelanden – på östgötska – av riksdagsmannen Carl-Johan Jonsson i Skog, född 1845. Upptecknade och översatta till svenska den 5 augusti 1915 av Natan Lindqvist
Karin Druid från Sturefors erövrar hederspris i SM i gardinvävning 1974.
Karin var enda pristagare från Östergötland framgår det av en utställning av länets bidrag till SM hos hemslöjden i Linköping. Det är en enkelt raffinerad gardin i naturfärg randat i olika bruna nyanser som gav Karin Druid hederspriset.
Kontra-Bok
På dessa sidor redovisas samtliga ”kreditinköp” av familjen Klas Andersson under hela 1902 och större delen av 1903 hos Anna Ågren i Katrinebergs lanthandel.
Maja i Solebo berättar:
Midsommarfirande vid Sturefors,
Själva ordet midsommar bär inom sig så många minnen och upplevelser, så det kunde bli en hel bok. När man tar ordet midsommar i sin mun, så känner jag dofter, smaker, känslor, hör musik, bär ett barn i magen, känner förhoppningar, kärlek, olycklig kärlek, m m, m m. Om jag närmare skulle beskriva de midsomrar som jag upplevt alltifrån barndomen, hänger de intimt samman med Sturefors.
Utvandring från Vist till Amerika
Mått och vikter
Märta Almqvist berättar om sin barndom som nyinflyttad i Sturefors.
När elen inte fanns,
Maja i Solebo berättar
Prästgårds Kjällsätter
100 år med samma släkt i torpet Prästgårds Kjällsätter.
Ett familjeöde i Vist i början av 1800-talet
Sammanställt av Karl Wilhelmsson Linköping
Ransoneringstider
Ihågkommet och nedtecknat i mars 2008 av Maria Gustafsson
Stinas Berättelse (om livet i Ebbetorp)
Utmed vägen Vist vägkors- Stavsäter ligger den gamla gården Ebbetorp. Den har varit i samma släkt sedan 1600-talet fram till den senaste brukaren Göthe Gustavsson med hustru Ebba.
Våren 1990 skrev Göthe och hans syster Stina en uppsats om livet på Ebbetorp. Bara ett fåtal finns kvar i hembygdsföreningens stuga Bomtorpet, varför en del citeras i denna datorutskrift.
Som jag minns dem – minnesbilder från Vist kyrkby på 1930-talet
Anteckningar gjorda av Sture Prebert i mars 1998
Fler minnesbilder från Vist kyrkby på 1930-talet
Sture Prebert fortsätter berätta.
Sundhetsnämndens protokoll, 1831, 11 sept, vid extra sockenstämma med Vists socken.
Sundhetsnämnden på den tiden motsvarade i någon mån hälsovårdsnämnden av idag, men hade speciellt uppgiften att bevaka kolerasmittan i området.
När en ska bränne tjäre
Gustaf i Berglund berättar om tjärdalen i Berglund
Tullia Lundblads uppteckningar från flera torpare i bygden
ur Tyra Karlssons anteckningar: Om en luftballong…
I Fridhem även kallat Norrstugan (ca. 300 m. VSV om Toketorp) bodde Rusell. Han var bl.a. spånspingare. Han hade en hushållerska som hette Tilda Norr. En gång fick hon se en luftballong som flög över trakten. Hon trodde knappt sina ögon. ”Titta” skrek hon, ”bina svärmer i Toketorp, å di ha taje kupa mä sej”.
ur Tyra Karlssons anteckningar: Om ett ”solur”…
Knaggelsten. De var så fattiga så de hade inte klocka. De skar ut märken i fönstret så att gubben på solens ställning kunde se när det var dags att gå till herrgårn.
ur Tyra Karlssons anteckningar: Den döde bad om hjälp…
Murare-Jans stuga. En kväll när nattvakten skulle gå till sin tjänst fick han se murarn stå utanför sin stuga och vinka ivrigt åt honom att komma. Nattvakten hade dock inte tid utan skyndade vidare. På morgonen, när han gick hem, såg han åter på avstånd hur Jan vinkade och tydligen ville honom något. Hemkommen sade han till hustrun: ”Jag måste nog gå över till Jan och höra efter vad han vill för något”. Borta hos Jan var emellertid allt stilla och tyst. Dörren var låst, men det kändes en egendomlig lukt, tyckte han. Nattvakten lyckades lirka upp låset och tog sig in i stugan. Där låg Jan framstupa i den öppna spisen och hade säkert varit död i åtta dagar. – – Det var den döde som bett om hjälp och så enträget sökt påkalla hans uppmärksamhet.
Utvandrare från Vist 1850-1930
av Tore Omert, Allan Andersson, Birgit Hackl, Maj Jonsson, Inger Strömberg, Ingmar Carlsson och Tage Ekdahl
Varg i Markustorp
Ur Östgötacorrespondenten 1945-06-26
Vägarnas vandringsmän
Målarmästare Samuel Göransson berättar om några av vägarnas vandringsmän han minns från sin barndom. En del av dem var vandrande gesäller som dragit genom Europa.
I hembygdsföreningens arkiv finns flera lokala historier om enskilda gårdar samt brukarnas liv och historia. En av dessa berättelser handlar om gården Åkroken, ägd av Bjärka-Säby, och, som namnet anger belägen där Stångån gör en skarp krök.
Uppgiftslämnare är Brita Kindvall född Ström.
Ulrika Andersson, Återinvandrarna från Amerika till Vist socken i Östergötland. 1886-1914
Universitetet i Linköping 1995